Cookies ger oss information om hur du använder sajten, så att vi kan förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om cookies här.

Två operor, en föreställning

Under fyra kvällar i maj bjuder operastudion in till något alldeles extra! Nämligen två operor i en och samma föreställning. Céline Dewrée (till vänster) och Helena Hedman (till höger) spelar huvudrollerna.

Tisdagen den 21/5 har Miss Julie & La Clemenza di Tito premiär på teater Bristol i Sundbyberg. Operastudion 1 & 2 bjuder på två operor i samma föreställning under fyra kvällar! Regi står Eva Österberg och Eva Haglund för. Pianister är Miakel Nellborn och Henrik Löwenmark.

Huvudrollsinnehavarna är två starka röster från Operastudion 2. Helena Hedman spelar den hämndlystna Vitellia i La Clemenza di Tito och Céline Dewrée spelar fröken Julie i Kenward Elmslies libretto (med musik komponerad av Ned Rorems) baserad på Strindbergs pjäs med samma namn.

– ”Vad tycker ni om era karaktärer?”

– ”Vitellia är fantastisk! Hon är arg. Känslostyrd. Mycket hämndlysten och helt galen.” skrattar Helena.

– ”Min karaktär är också ganska extrem.” fortsätter Céline. ”Det är så mycket känslor och extra allt i henne. Det ligger så långt ifrån mig själv, vilket är ganska skönt. Det blir så väldigt tydligt vad som är jag och vad som är karaktären.”

– ”Hur förbereder man sig inför en den här typen av roll?”

– ”Jag har läst på och sett pjäsen flera gånger. Tagit del av andras tolkningar av rollen. Sedan har jag analyserat och försökt hitta mitt eget uttryck.” berättar Céline.

– ”Att plocka fram såhär mycket känslor kan vara en utmaning.” fortsätter Helena. ”Det är det som utmärker en bra operasångare tycker jag; Om man klarar av att hitta kraftfulla nyanser utan att vara för mycket eller för lite.

Vägen till operan

Både Helena och Céline berättar att intresset för opera uppstått tack vare sångpedagoger som varit klassiskt inriktade.

– ”Jag började gå hos en sångpedagog hemma i Göteborg när jag var tolv.” berättar Helena. ”Hon kunde ingenting om pop och visste inte ens vem Britney Spears var (som jag då gillade väldigt mycket). Vi sjöng bara klassiska musikaler. Så den klassiska musiken och opera har funnits med i bakhuvudet hela tiden.”

Samtidigt i Ängelholm ville en fjortonårig Céline söka in till ett musikgymnasium med rock- och pop-inriktning men hade en liknande upplevelse med sin sångpedagog:

– ”Hon var också klassiskt skolad. Jag var inte så förtjust i det då eftersom jag ju ville sjunga helt annan musik! Men ju mer tiden gick desto starkare blev intresset för den klassiska musiken.”

Och tur var väl det, att sångpedagogerna fortsatte att traggla klassiska stycken för de blivande operasångerskorna. Idag går de sista terminen på Operastudion år två och bägge har kommit in på operahögskolor som där de börjar i höst; Helena på Operahögskolan i Göteborg och Céline på Musik- och Operahögskolan vid Mälardalens högskola.

Att växa på Kulturama

Bägge två berättar att de alltid trivts väldigt bra på Kulturama och att utbildningen hjälpt dem att växa – både på ett proffesionellt och personligt plan.

– ”Vi har så himla bra lärare som har förmågan att ta fram det bästa i oss. Att se vår potential och våra styrkor. De utnyttjar det. Det har varit jättebra för självförtroendet men också att vi fått en väldigt bra musikalisk grund att stå på.” säger Celine och Helena håller med:

– ”När jag kom hit så var jag jätteosäker och hade inte så bra sångteknik. Jag visste vad jag ville sceniskt, men visste inte hur jag skulle genomföra någonting. Men nu känner jag mig alltid trygg när jag kliver upp på scen. Jag känner mig aldrig skraj, vilket är fantastiskt.”

– ”För en som är helt obevandrad inom området, hur förbereder man sig bäst för att se en opera?”

– ”Det kan vara bra att ha pluggat på innan man ser operan. Det gör alltid jag i alla fall. Om man kan handlingen hänger man med bättre. Men visst kan det också vara häftigt att gå på opera utan att ha läst på innan och bara vara i nuet och slås av alla intrycken.” berättar Helena.