Cookies ger oss information om hur du använder sajten, så att vi kan förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om cookies här.

Jennie kom in på en av världens bästa dansskolor

Först gjorde hon det som alla andra ville. Det funkade inte. Sedan gick hon sin egen väg. Idag går Jennie Thomassson på en av världens bästa dansskolor. – ”Tack vare Kulturama går jag nu mitt andra år på Iwanson International i München.”

Jennie Thomasson växte upp i Älmhult, Småland, och hittade kärleken till dansen när hon var 11 år. Dessvärre var utbudet inte särskilt stort i hemstaden. Kärleken fick således förbli på hobbynivå och gymnasietiden spenderades istället på naturvetenskapsprogrammet.

– ”Men jag kände att det inte alls var för mig. Det var något jag gjorde för att folk runt omkring mig sa att ’det är en bred linje som ger dig många valmöjligheter efteråt’.” berättar hon.

Att göra det som förväntas av en

Efter ett sabbatshalvår i Sydamerika återvände Jennie till studierna och började då plugga till socionom i Lund. Hon berättar att hon egentligen inte ville börja läsa på universitetet men gjorde det ändå då det var det som vänner och familj förväntade sig av henne.
– ”Jag valde att bara följa med strömmen men mådde inte så bra under den perioden. Det var då jag sökte mig tillbaka till dansen, eftersom jag visste att den brukade få mig att må bra.”

Till en början varvade Jennie dagsstudierna med kvällsdans och helgjobb, men till slut insåg hon att det var dansen som var viktigast.

– ”Jag insåg även att det är jag själv som väljer vilken väg jag vill gå i livet. Jag kan inte bara lyssna på vad andra tycker jag ska göra. Så tack vare en liten knuff i rätt riktning från en danslärare i Lund vågade jag ta steget att söka mig till dansskolor.”

Kulturama gav möjligheter

Hon kom in på Kulturamas heltidsutbildning i Dans och avbröt då hastigt sina studier vid universitetet. Hon berättar hur hon egentligen inte hade någon särskilt stark teknisk bakgrund inom dansen men att lärarna, trots detta, såg att hon hade potential och en väldigt stark vilja.

– ”Tack vare Kulturama går jag nu mitt andra år på Iwanson International i München. Jag är så tacksam för det som skolan gav mig. Skolan och lärarna gav mig en chans att utvecklas och framför allt en stabil grund att stå på. Det som stärkte mig mest under mitt år var att lärarna visade att de trodde på mig. De var väldigt stöttande och uppmuntrande.”

Tre lärare som Jennie särskilt lyfter är Maggie Broman (jazz), Katarina Berglund (balett) och Sophia Färlin Månson (modern dans).

– ”Dessa tre lärare la grunden för att jag kunde komma in på Iwanson. Utan de som trodde på mig och som fick mig att jobba hårt, så hade jag aldrig kommit in. Jag kan inte nog beskriva tacksamheten och kärleken jag känner till dem.”

Tacksam för sin tid på Kulturama

Nu fokuserar Jennie på att studera klart på Iwanson och utvecklas som dansare, för att sedan kunna söka jobb som professionell dansare och danslärare.

– ”Drömmen hade varit att jobba som dansare i ett kompani eller i en stor föreställning. Jag kommer söka de jobb jag hittar och se vart det än tar mig. Kanske kommer jag tillbaka till Kulturama en dag som danslärare eller för att ha workshops?”

Det är tydligt att Kulturama har betytt mycket för Jennie. Hon avslutar med att berätta att hon längtar tillbaka till sin tid på skolan.

– ”Så fort jag får chansen åker jag gärna tillbaka till Kulturama och hälsar på. Det är en plats som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.”

Till alla de personer som drömmer om att bli dansare:

– ”VÅGA! Våga gå din egen väg och våga tro på dig själv. Det tog mig flera år att inse att det är JAG som bestämmer över mitt eget liv. Inte någon annan."

– ”Kämpa hårt och inte ge upp. Dans är inte alltid bara kul. Det kan vara otroligt jobbigt och utmanande. Både fysiskt och psykiskt. Men ge inte upp. När du tagit dig igenom den jobbiga perioden kommer du inse hur mycket du utvecklats och vara tacksam för det.”

– ”Ha kul! Ja, det är jobbigt att gå en dansutbildning. Men när det blir för jobbigt, Tänk då efter och påminn dig om varför du började dansa. Ta inte dig själv på för stort allvar och tappa aldrig dansglädjen.”