"Jag lärde mig att hitta mitt eget uttryck, och våga stå för det."

Vad minns du från Kulturama?

– Det starkaste minnet jag har är känslan av att komma hem. Inte till en byggnad, utan hem till mig själv. Kulturama var första gången jag kände att jag kunde vara exakt den jag är, och bli tagen på allvar. Det fanns ett kreativt space att uttrycka sig, skapa och experimentera i. Den sårbarheten togs emot med värme och respekt av både lärare och klasskamrater. Jag blev inte bara undervisad, jag blev speglad och pushad. De såg potentialen och skapade en miljö där jag kunde växa. Både som musikskapare och som person.

Vad lärde du dig som du har med dig idag?

– Jag lärde mig att musik är både konst och hantverk. Det handlar om att skapa något som betyder något och också att veta hur man gör det. Jag fick verktygen att ta mig förbi den kreativa väggen och använda tekniska hjälpmedel på ett sätt som gör att varje låt får just den känsla jag vill förmedla. Men viktigast av allt, lärde jag mig att inte vara rädd för att utmana mig själv, även om det ibland känns som att jag sitter fast med hundratals öppna projekt samtidigt. Jag lärde mig att hitta mitt eget uttryck, och våga stå för det.

Vad gör du idag?

– Idag pluggar jag på utbildningen Advanced Music Production and Songwriting på Fryshuset och jobbar på ett minialbum. Jag skriver, producerar och bygger mitt konstnärliga universum, ett ställe där känslor får vara stora, beatsen får vara mörka, och varje låt är en inbjudan att känna något på riktigt. När jag skapar min musik hämtar jag inspiration från både verkligheten, fantasy, spelvärldar och det undermedvetna. En plats där det vackra, trasiga, futuristiska och nostalgiska får samexistera. För mig är musik ett sätt att skapa mening, både för mig själv och andra.