Cookies ger oss information om hur du använder sajten, så att vi kan förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om cookies här.

Jag fann tidigt i livet lusten i att spela teater

Daniel Träff berättar om Kulturama och hur det är att jobba som skådespelare.

Daniel Träff Utbildningar Skådespelare

Kan du inte börja med att berätta varför du valde att bli skådespelare och hur det kom sig att du sökte till Kulturama teaterlinje?

Jag har alltid varit driven av lust. Och jag fann tidigt i livet lusten i att spela teater. Lusten i att få människor att ryckas med och levar sig in, att lyssna. Känslan av att vara i det totala nuet är svårt och eftersträvansvärt, och det är nästan bara på scenen och framför kameran som jag finner det.

Dessutom, eftersom mina rötter är djupt rotade i komiken, så har lusten att sätta folk ur balans och lockas till skratt varit en stark drivkraft hos mig.

Jag sökte till Kulturamas teaterlinje efter gymnasiet för att skaffa mig en plattform med kunskap och verktyg nog att ta stegen vidare till högskolan.

Vad minns du från din tid på Kulturama och lärde du dig något då som du fortfarande har nytta av idag?

Mitt år på Kulturama var otroligt värdefullt och gav mig metoder och verktyg som jag fortfarande använder mig av. Undervisningen var både utvecklande och utmanande med kunniga och entusiasmerande lärare. Året gav också fokus på gruppen som en ensemble, där samarbete och samspel prioriterades.

Har du någon kontakt med någon av dina gamla skolkamrater från Kulturamatiden?

Jag har kontakt med en del av min gamla klasskamrater idag. Några av dom startade en egen teatergrupp något år efter skolan (Teater Nea) som fortfarande existerar och har nått stora framgångar.

Du gick Teaterhögskolan i Göteborg. Hur var steget att börja där, från Kulturama? Behövde du söka fler gånger och hur hanterade du isåfall det? Och själva audition-situationerna, var tycker du om dem - då och idag?

2004 kom jag in på Göteborgs Teaterhögskola, samma år som jag avslutade mina studier på Kulturama. Det var mitt fjärde försök att komma in på Teaterhögskolan och jag var 21 år gammal. Då var jag inte längre säker på om scenskolan var min väg in i arbetslivet, eller om det kanske fanns andra vägar för mig. Jag kände redan då att mitt teaterhjärta bultade för nöjesbranschen. Jag ville jobba med humor. Men drömmen om scenskolan var stark och jag kunde inte släppa tanken. Så jag harvade mig igenom scenskoleproven, det ena efter det andra och plötsligt var drömmen nära. Jag ansträngde mig i slutproven som jag aldrig har ansträngt förut, varken före eller efter. Det var när jag slutade lägga energi på allt och alla runtomkring mig, och istället började fokusera på att lösa uppgifterna som det släppte och den där närvaron infann sig igen. Jag försökte stänga ute värderingar, sociala spel och dåliga energier och fokuserade enbart på att lösa uppgifterna. Det är något jag fortfarande strävar efter när jag går på provfilmningar och auditions, och det har varit en värdefull inställning.

Vad tycker du är det svåraste med ditt yrke och vad är det härligaste?

Det bästa med att vara skådespelare är omväxlingen och alla olika konstellationer av härliga spretiga människor som man får glädjen att jobba med. Skola och utbildning i all ära, men det är mötet och samarbetet med duktiga och kunniga kollegor som till största delen formar och utvecklar en till en bättre skådespelare.

Bristen på jobb och den ständiga känslan av ovisshet är otroligt tröttsam och gör att man då och då omvärderar sitt jobb, men jakten på stunder av den där intensiva "i-nuet-känslan" som är så bedövande stark när den infinner sig, gör kampen värd.

Idag frilansar du. Hur är det och vilka möjligheter och svårigheter ställs man inför då?

Jag har frilansat sen jag gick ut scenskolan 2008. De flesta av oss jobbar frilans, det är få förunnat att få en fast anställning idag. Men i mitt fall passar det mig ypperligt. Jag är alldeles för beroende av lust för att sättas i en situation där andra styr och bestämmer vad jag ska göra och med vem. Jag vill ha den kontrollen själv. Men det har sitt pris. Jag har haft turen och glädjen att ha mycket jobb, men jag har också gått igenom långa och jobbiga perioder av ovisshet och tvivel. Det är en baksida med jobbet som man tyvärr får tvingas leva med.

Har du något tips som du kan dela med dig av till unga tjejer och killar som söker till Kulturama Teaterlinje?

Till alla drivna och hungriga unga som drömmer om ett liv som skådespelare och vill ha en stadig och gedigen grund att stå på så kan jag varmt rekommendera Kulturama. Tiden på skolan ger en bred och rättvis bild av skådespelaryrket och blir till en stor och värdefull pusselbit inför framtida teaterkliv. Kunniga och utmanande lärare i ett hus med goda förutsättningar till ett rikt kontaktnät.